SE

Anställda trivs bättre i privat driven v?rd än i offentlig

Anställda trivs bättre i privat driven v?rd än i offentlig
2013-12-19 07:58 Arbetsmiljöverket Större arbetsgivare har goda rutiner för det förebyggande arbetsmiljöarbetet p? pappret. Men bristerna uppkommer i den praktiska tillämpningen. Arbetsgivare ger inte chefer möjligheter att styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser.

Större arbetsgivare har goda rutiner för det förebyggande arbetsmiljöarbetet p? pappret. Men bristerna uppkommer i den praktiska tillämpningen. Arbetsgivare ger inte chefer möjligheter att styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser.
Detta framg?r av en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket har beställt om det förebyggande arbetsmiljöarbetet som krävs för att anställda inte utsätts för risker i arbetet. Sammanställningen är gjord av forskare Lule? tekniska universitet och Mälardalens högskola.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ansvarar alla Sveriges 350 000 arbetsgivare för. Det g?r ut p? att kartlägga och bedöma riskerna p? arbetet, planera för och ?tgärda arbetet med att minimera riskerna samt följa upp och förbättra resultaten.
Forskningsrapportens fokus är möjligheter och hinder för att styra det förebyggande arbetet med sikte p? resultat ? minskad ohälsa och färre olyckor.
? En av slutsatserna är att det idag finns dokumenterade rutiner för arbetsmiljöarbetet p? m?nga arbetsplatser. Men ledningen delegerar ned arbetet och ger inte sina chefer pengar, befogenhet och kunnande för att ?tgärda och följa upp risker, säger Kaj Frick, en av forskarna bakom kunskapssammanställningen.
? Detta sker för att ledningarna saknar m?l för och uppföljning av arbetsmiljöarbetet.
Företagsledningar styrs av effektivitet, menar forskarna. Arbetsmiljöarbetet uppfattas allt för ofta st? i konflikt med lönsamhet och effektivitet. En lösning är att tydligt visa i resultaträkningen vad det förebyggande arbetet kan betyda för ett företag.
? Ett första steg är att kostnader för sjukfr?nvaro och personalomsättning blir synliga för ledningen. D? borde incitamentet för ?tgärder bli uppenbart, säger Ulf Johansson, den andra av forskarna.
Han tillägger att en rad andra ?tgärder krävs för att n? resultat med det förebyggande arbetet, bland dem att företagsledningar:
formulerar m?l för arbetsmiljöarbetet
mäter och följer upp m?len
fördelar ansvaret p? cheferna och ibland accepterar vissa budgetöverskridanden för att genomföra förbättringar
En av rapportens slutsatser är att det är lättare att minska riskerna som rör olycksfall. Förklaringen är att dessa är mest märkbara och lättast att mäta. Det är sv?rare att n? resultat med det arbetsmiljöarbete som gäller de l?ngt större riskerna, att arbetets organisering kan ge belastningsskador och stressrelaterad ohälsa, konstaterar forskarna.
Fallstudier i rapporten visar hur l?ngt olika branscher kommit med arbetsmiljöarbetet.
För sm?företag har rutiner ökat n?got för att upptäcka risker. Men p? grund av att m?nga chefer p? sm?företag brister i kunskap om arbetsmiljö arbetar de utan systematik och tar upp relativt f? arbetsmiljörisker. Resultatet är en hög frekvens av sv?ra olyckor, enligt forskarna.
Byggsektorn visar en del tecken p? att den har förbättrat sitt förebyggande arbete de senaste ?ren. Men rutiner följs änd? för lite, speciellt i sm? byggföretag. Vad gäller underentreprenörer följer de inte alltid säkerhetsregler, de deltar sällan i skyddsronder och ?tgärdar inte alltid upptäckta risker, enligt rapporten.
De kommunala förvaltningarna har generellt inte kunnat skilja p? vad som fungerar bra, vad som ska förbättras och vad som ?terst?r i arbetsmiljöarbetet. De har heller inte kunnat reflektera över hur kritiserade brister fr?n Arbetsmiljöverket har uppst?tt.
Forskarna menar att lönsamhet st?r i konflikt med vissa typer av arbetsmiljöförbättrande ?tgärder och för vissa branscher. Rapporten nämner ocks? exempel p? där förebyggande arbete varit lönsamt. Ett exempel är vad som hände p? Volvo. Företaget gjorde stora besparingar genom att l?ta ergonomer vara med och utveckla produktionsmetoder.
? I n?gra andra studier som vi refererar till, resulterar hälsofrämjande satsningar i tre till ?tta g?nger högre avkastning, säger Ulf Johansson.
Arbetsmiljöverket har en tre?rig satsning p? det förebyggande arbetsmiljöarbetet genom möten och workshops med bland andra sm?företag, en vägledning och webbverktyg. Inspektioner kommer genomg?ende att ha det förebyggande arbetet som tema.

A to już wiesz?  Time for students to make impact, not coffee

? Rapporten bekräftar att v?r satsning ligger rätt i tiden. Vi kommer även att fortsätta stärka arbetsmiljöarbetet som rör organisationen i företag och p?verkar den psykosociala arbetsmiljön, säger Ulf Strandberg, sakkunnig p? förebyggande arbete p? Arbetsmiljöverket.
Läs hela rapporterna Systematiskt arbetsmiljöarbete ? syfte och inriktning, hinder och möjligheter samt Hur SAM genomförs i branschernaHur SAM genomförs i branscherna.
Kontaktpersoner:
Kaj Frick, Avdelningen för arbetsvetenskap, Lule? tekniska universitet, tel. 073-744 0770
Ulf Johansson, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens högskola, tel. 072-515 9269
Ulf Strandberg, sakkunnig, Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverket, tel. 010-730 9947

Arbetsmiljöverkets uppdrag är att bidra till att arbetsmiljön förebygger ohälsa och olycksfall och att människor inte utestängs fr?n arbetet.
V?r vision är att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.

Bifogade filer

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy